Ordlista

Produktsnabbsökning

Välj en kategori eller underkategori

Ordlista

Är en plötslig och övergående förlust av njurfunktionen. Akut njursvikt kan orsakas av minskat blodflöde till njurarna, avflödeshinder av urin eller yttre trauma som orsakats av en större operation eller olyckshändelse till exempel bilolycka. Akut njursvikt behandlas med Akutdialys (CRRT) vanligtvis på Intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus.

Är ett blodkärl som har framställts gemom att en artär och en ven har sytts ihop (vanligtvis I underarmen) för att skapa ett tillräckligt högt blodflöde för en bloddialysbehandling. Den kallas vanligtvis för fistel.

Är det tryck som blodet skapar i blodkärlen, framför allt i artärerna. För högt blodtryck ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och behandlas vanligtvis med läkemedel (blodtryckssänkande).

Är en flexiblel plastslang som sätts in i kroppen för att tillåta flöde av vätskor. Vanligt är en så kallad CDK (Central Dialyskateter) som sätts in i ett blodkärl för att ge blodflöde till en dialysbehandling (jämför fistel ovan).

Är en vanligtvis en långsamt framskridande förlust av njurfunktionen som resulterar i en permanent njursvikt. Personer med långt framskriden permanent njursvikt behöver dialysbehandling eller en njurtransplantation för att ersätta den förlorade njurfunktionen.

Betyder att mindre än 10% återstår av den ursprungliga njurfunktionen.

Är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat från musklerna. Kreatenin är lätt att kontrollera via ett laboratorieprov och visar hur mycket av ämnet som finns i blodet. För höga värden kan indikera njursvikt.

Är en sjukdom med störd kolhydratmetabolism som ger höga blodsockervärden som kan leda till njursvikt på sikt. Ungefär 20% av diabetespatienterna får njursvikt.

Är en blandning av vatten, glukos och salter (elektrolyter) som används i dialysbehandling för att korrigera blodets sammansättning av dessa ämnen. Finns det ett överskott av dessa ämnen passerar dessa ut och finns det ett underskott så passerar dessa in. Detta sker i ett så kallat semipermeabelt membran som finns i dialysfiltret.

Är en konstgjord process för att avlägsna överskottsvatten, uringifter samt överskott på salter från patientens kropp.

Konstgjord njure som utför reningen och vätskeborttagandet. Kallas ibland för dialysator.

Är ett hormon som produceras I den friska njuren. Detta hormon talar om för benmärgen att producera nya röda blodkroppar. Hormonet kan nu ges som en syntetisk kopia för att undvika renal anemi hos patienter med njursvikt.

Är förhållandet mellan blodkroppar och vätska i blodbanan. Även kallat EVF (ErytrocytVolymFraktion).

Är ett järnbaserat ämne som finns I de röda blodkropparna. Det är Hemoglobinet som ger blodet sin röda färg. Dess uppgift är att transportera syre till kroppens alla celler. Brist på Hemoglobin är mer känt som Anemi (blodbrist). Anemi förorsakar trötthet, andfåddhet och blekhet.

Är läkemedel som hämmar immunförsvaret. Dessa ges för att undvika att en transplanterad njure inte stöts bort av den egna kroppen.

Innebär att en njure opereras in på en njursjuk patient för att ersätta de sjuka, ickefungerande njurarna. Transplantatet kan komma från en levande givare (vanligtvis en släkting) eller från en nyligen avliden person. 

Är en reducerad kapacitet i blodet att transportera syre. Detta beros oftast på att den störda njurfunktionen gör att för lite av hormonet Erytropoetin bildas vilket leder till en minskning av de röda blodkropparna.

Är en dialysavdelning som placerats utanför sjukhuset men som är en del av sjukhusets dialysvård. Kan även vara en självdialysavdelning där patienten själv deltar mer aktivt i sin behandling.

Är den avdelning på sjukhuset där ett team av professionell sjukvårdspersonal behandlar patienter med njursvikt.

Betyder borttagande av överskottsvätska från blodbanan. 

Är en nedbrytningsprodukt som normalt finns I blodet och bildas när protein bryts ned I levern. Urea utsöndras normalt via njurarna. Urea ackumuleras I blodet hos njursjuka och speglar graden av urinförgiftning och njurfunktion.

Är ett samlingsnamn på de olika åtkomstsätten för att få ett bra blodflöde för dialysbehandling. Fistel och kateter (CDK) är de vanligaste.

När kroppens egna blodkärl inte fungrar för att anlägga en fistel kan ett konstgjort blodkärl användas. Detta opereras in mellan en artär och en ven för att få bra blodflöde för dialysbehandlingen.

Har du frågor eller vill beställa?

B. Braun Medical AB
Svärdvägen 21
182 33 Danderyd
Sverige