PVK Svår intravenös åtkomst

Produktsnabbsökning

Välj en kategori eller underkategori

Svår intravenös åtkomst – Den dagliga utmaningen för sjukhuspersonal

Att etablera en perifer intravenös åtkomst är en rutinaktivitet inom sjukvården. Patienter med svår intravenös åtkomst (DIVA) är en utmaning som sjukhuspersonal måste ta itu med dagligen.1

Svår (perifer) intravenös åtkomst uppstår när två eller flera punkteringar utförs utan framgång, eller när hjälpmedel krävs (exempelvis ultraljud), eller när svårigheten att få perifer åtkomst innebär att en central venkateter (CVK) måste införas. 2, 3, 4

Sök efter djupa kärl

Svår intravenös åtkomst kan förväntas hos följande patienter: 2, 3

  • Pediatriska patienter och nyfödda
  • Obesa patienter
  • Geriatriska och kroniskt sjuka patienter
  • Trauma- och akutvårdspatienter som exempelvis lider av brännskador, hematom eller uttorkning

Visste du att?

Mer än 30 % av vuxna och upp till 50 % av barn som behöver en PVK har en svår venös tillgång.2

Dessutom är ungefär en tredjedel av kritiskt sjuka patienter svårstuckna. Dessa är ofta patienter med generaliserat ödem, obesa patienter, patienter som blivit stuckna flera gånger i försök att få en venös åtkomst eller patienter som använder intravenösa läkemedel. Konventionella tekniker misslyckas ofta i dessa patientgrupper.5

Kateterrelaterade komplikationer komplicerar situationen ytterligare, med i genomsnitt 43 % av alla IV-katetrar som misslyckas.6

Hos pediatriska patienter måste ungefär en fjärdedel av initialt framgångsrikt placerade IV-katetrar avlägsnas innan behandlingen avslutas. Detta inkluderade infiltration vid 14,3 %, följt av oavsiktlig utdragning av PVK (5 %) och stopp i katetern (2,6 %).

Det finns egenskaper på ett kärl och PVK:n som påverkar kateterns överlevnad: venens djup, kvarliggande längd på katetern i venen och längden på PVK:n.1

Svår intravenös är tidskrävande

Den genomsnittliga tiden som krävs för att sätta en PVK rapporteras vara 2,5 till 13 minuter. Att lyckas sätta en PVK vid svår venös åtskomst tar upp till 30 minuter.3

Utmaningar

Sammantaget är gruppen av patienter som är potentiella kandidater för svår venös åtkomst stor: nyfödda och pediatriska, obesa, geriatriska och kroniskt sjuka, samt akuta patienter.2, 3

Hos nyfödda och pediatriska patienter är framgångsfrekvensen för korrekt placering av katetern vid den första punkteringen mindre än 35 % på grund av tjockare vävnadslager.8 Totalt sett anses upp till 50 % av barnpatienterna vara svårstuckna.2

Hos obesa patienter är det oftast nödvändigt med flera försök på grund av det tjockare subkutana fettvävnadslagret, vilket i sin tur är förenat med två risker.8, 9 För det första ökar punkteringsfelfrekvensen och för det andra ökar risken för infiltration. Enligt WHO har fetma nästan tredubblats i hela världen sedan 1975 och förväntas öka ytterligare i Europa.10, 11 Redan 47,6 % av europeiska vuxna anses vara överviktiga och 12,8 % är feta.12

Äldre och kroniskt sjuka patienter har svagare kärlsystem. I USA är 14,5 % av människorna över 65 år och 422 miljoner lider av diabetes.13

”Skador hos trauma- och akutvårdspatienter, såsom brännskador på huden, hematom eller uttorkning, resulterar i svår intravenös åtkomst hos cirka 11 % av alla patienter.14Patienter med svår intravenös åtkomst utsätts ofta för upprepade försök av flera utövare. Framgången och tiden till att en PVK är på plats är avgörande för optimal återupplivning av en kritiskt sjuk patient. Detta kan vara utmanande även för den mest erfarna akutsjuksköterskan.”3

Konsekvenser

Svår intravenös åtkomst är vanligtvis förknippad med upprepade insättningsförsök och kateterrelaterade komplikationer. Dessa är inte bara tidskrävande och materialkrävande utan leder också till en ökad stressnivå bland vårdpersonal och patient i kombination med en ökad smärta och obehag.

Upprepade PVK-försök

I synnerhet på akutmottagningen har problemet med svår intravenös åtkomst visat sig ha en negativ inverkan på både patientsäkerhet och tillfredsställelse. Till exempel leder flera misslyckade försök ofta till att patienter blir alltmer upprörda, uppvisar "nålfobi" och tappar förtroendet för vårdpersonal. Patienter kan utveckla smärta eller blåmärken vid instickstället, vilket gör att de löper högre risk för hudskador och infektioner. Förlängd tid till venös åtkomst kan ytterligare öka den tid som behövs för nödvändiga diagnoser, behandlingar och administrering av mediciner.2

I tillägg till detta så kan flera punkteringar av kärl vara associerade med progressiv försämring av det vaskulära trädet, kallat "vaskulär utmattning", vilket ytterligare komplicerar vaskulär åtkomst.15

Kateterrelaterade komplikationer

När PVK:n väl är satt kan överlevnaden av kanylen vara problematisk.16 

Nästan 40 % av alla PVK:er avslutas tidigt på grund av komplikationer som dislokation och infiltration. Dislokation är när katetern förlorar tillgång till patientens kärl och orsakar ett påtvingat, för tidigt avbrott av infusionsbehandlingen. Infiltration, å andra sidan, inträffar när punkteringar inte riktar sig ordentligt mot vaskulär åtkomst och gör att den infunderade lösningen strömmar in i vävnaden som omger den vaskulära åtkomsten. Denna komplikation är särskilt relevant vid infusion av mycket kärlretande (t.ex. vesikerande) ämnen.6

Utöver stress och tid så kostar upprepade insticksförsök framför allt material. Till exempel är den genomsnittliga kostnaden för att ersätta PVK:er per sekvens av IV-behandling 51,92,17 USD.

Upprepad misslyckad insättning av en PVK leder ibland till att man byter till dyrare och mer komplexa lösningar och använder centrala venkatetrar (CVK) eller perifert införda centralkatetrar (PICC). Båda alternativen kräver en längre insättningsprocess och är förknippade med högre materialkostnader. Men i många fall sätts CVK:er in i onödan. Även om patienter är berättigade till en PVK, används CVK eller PICC på grund av svår IV-åtkomst snarare än uppehållstid eller infusionslösning.18

Förebyggande åtgärder

För att behandla patienter med svår intravenös åtkomst på ett tids-, stress- och materialbesparande sätt rekommenderas användning av längre PVK:er och ultraljudsassisterad kateterinsättning.

Långa PVK:er

En längre del av kapillärslangen stannar i venen och hjälper till att förhindra att katetern lossnar och minskar risk för infiltration.19, 20, 21, 22

Det ökar också kateterns överlevnadstid. Enligt beräkningar är den optimala längden på katetern i ven minst 2,75 cm. Längre PVK:er har en överlevnadstid på 129 timmar (5,4 dagar) jämfört med kortare PVK:er på 75 timmar (3,1 dagar).16

”En PVK av lämplig storlek (mått och längd) bör väljas beroende på patientens vener: diametern (gauge) är viktig för patienter med mycket tunna vener, medan längden är viktig för obesa patienter med djupt sittande vener.”23

”Längre PVK:er har observerats ha en minskad förekomst av infiltration och extravasation, vilket är särskilt viktigt vid infusion av starkt kärlretande (t.ex. vesikerande) ämnen.”24

Ultraljuds-guidad kateter

För att identifiera perifera kärl och hjälpa till med venkanylering hos patienter med svår åtkomst till vener kan ultraljud vara ett bra hjälpmedel.25

“Proceduren med lång ultraljuds-guidad kateter är förknippad med en lägre risk för kateterfel jämfört med kort kateter.”25

“En kateter med längre liggtid representerar ett genomförbart och gynnsamt alternativ till de vanliga längre PVK:er som används för ultraljuds-guidad kanylering av vener >1,20 cm djupa. Dessa katetrar har avsevärt förbättrad överlevnadsgrad med liknande egenskaper för införandets framgång.”1

Produktportfölj

Vetenskaplig Evidens

1 Bahl A, Hang B, Brackney A, Joseph S, Karabon P, Mohammad A, ... & Shotkin P. Standard long IV catheters versus extended dwell catheters: A randomized comparison of ultrasound-guided catheter survival. The American journal of emergency medicine. 2019;37(4);715-721.

2 Whalen M, Maliszewski B, Baptiste DL. Establishing a Dedicated Difficult Vascular Access Team in the Emergency Department: A Needs Assessment. J Infus Nurs. 2017 May/Jun;40(3):149-154.

3 Crowley M, Brim C, Proehl J, Barnason S, Leviner S, Lindauer C, Naccarato M, Storer A, Williams J, Papa A. Emergency nursing resource: difficult intravenous access. Journal of emergency nursing. 2012 Jul 1;38(4):335-43.

4 Rodríguez-Calero MA, Blanco-Mavillard I, Morales-Asencio JM, Fernández-Fernández I, Castro-Sánchez E, de Pedro-Gómez JE. Defining risk factors associated with difficult peripheral venous Cannulation: A systematic review and meta-analysis. Heart & Lung. 2020 May 1;49(3):273-86.

5 Blanco P. Ultrasound-guided peripheral venous cannulation in critically ill patients: a practical guideline. The ultrasound journal. 2019 Dec;11(1):1-7.

6 Helm RE, Klausner JD, Klemperer JD, Flint LM, Huang E. Accepted but unacceptable: peripheral IV catheter failure. J Infus Nurs. 2015 May-Jun;38(3):189-203

7 Malyon L, Ullman AJ, Phillips N, Young J, Kleidon T, Murfield J, Rickard CM. Peripheral intravenous catheter duration and failure in paediatric acute care: A prospective cohort study. Emerg Med Australas. 2014 Dec;26(6):602-8

8 Nafiu OO, Burke C, Cowan A, Tutuo N, Maclean S, Tremper KK. Comparing peripheral venous access between obese and normal weight children. Paediatr Anaesth. 2010 Feb;20(2):172-6

9 Fields JM, Piela NE, Ku BS. Association between multiple IV attempts and perceived pain levels in the emergency department. J Vasc Access. 2014;15:514–8

10 WHO Obesity and overweight https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight

11 Pineda E, Sanchez-Romero LM, Brown M, Jaccard A, Jewell J, Galea G, Webber L, Breda J. Forecasting Future Trends in Obesity across Europe: The Value of Improving Surveillance. Obes Facts. 2018;11(5):360-71.

12 Gallus S, Lugo A, Murisic B, Bosetti C, Boffetta P, La Vecchia C. Overweight and obesity in 16 European countries. Eur J Nutr. 2015 Aug;54(5):679-89

13 Wengström Y, Margulies A; European Oncology Nursing Society Task Force. European Oncology Nursing Society extravasation guidelines. Eur J Oncol Nurs. 2008 Sep;12(4):357-61

14 Dychter Samuel S. MD, Gold David A PhD, Carson Deborah RN, Haller, Michael PhD. Intravenous Therapy: A Review of Complications and Economic Considerations of Peripheral Access. Journal of Infusion Nursing. 2012 Mar;35(2);84-91.

15 Moraza-Dulanto MI, Garate-Echenique L, Miranda-Serrano E, Armenteros-Yeguas V, Tomás-López MA, Benítez-Delgado B. Inserción eco-guiada de catéteres centrales de inserción periférica (PICC) en pacientes oncológicos y hematológicos: éxito en la inserción, supervivencia y complicaciones. Enferm Clin. 2012;22(3);135–143

16 Bahl, A., Hijazi, M., Chen, N.W., Clavette-Lachapelle, L. and Price, J., 2019. Ultra Long versus Standard Long Peripheral Intravenous Catheters: A Randomized Controlled Trial of Ultrasound-Guided Catheter Survival. Available at SSRN 3401988

17 Marsh N, Webster J, Larson E, Cooke M, Mihala G, Rickard CM. Observational Study of Peripheral Intravenous Catheter Outcomes in Adult Hospitalized Patients: A Multivariable Analysis of Peripheral Intravenous Catheter Failure. J Hosp Med. 2018 Feb 1;13(2):83-89

18 Paladini A, Chiaretti A, Sellasie KW, Pittiruti M, Vento G. Ultrasound-guided placement of long peripheral cannulas in children over the age of 10 years admitted to the emergency department: a pilot study. BMJ Paediatr Open. 2018 Mar 28;2(1):e000244

19 Paladini, A., Chiaretti, A., Sellasie, K.W., Pittiruti, M. and Vento, G., 2018. Ultrasound-guided placement of long peripheral cannulas in children over the age of 10 years admitted to the emergency department: a pilot study. BMJ paediatrics open, 2(1).

20 Elia, F., Ferrari, G., Molino, P., Converso, M., De Filippi, G., Milan, A. and Aprà, F., 2012. Standard-length catheters vs long catheters in ultrasound-guided peripheral vein cannulation. The American journal of emergency medicine, 30(5), pp.712-716.

21 Meyer P, Cronier P, Rousseau H, Vicaut E, Choukroun G, Chergui K, Chevrel G, Maury E. Difficult peripheral venous access: clinical evaluation of a catheter inserted with the Seldinger method under ultrasound guidance. Journal of critical care. 2014 Oct 1;29(5):823-7.

22 Scoppettuolo G, Pittiruti M, Pitoni S, Dolcetti L, Emoli A, Mitidieri A, Migliorini I, Annetta MG. Ultrasound-guided “short” midline catheters for difficult venous access in the emergency department: a retrospective analysis. International journal of emergency medicine. 2016 Dec;9(1):1-7.

23 Bertoglio S, van Boxtel T, Goossens GA, Dougherty L, Furtwangler R, Lennan E, Pittiruti M, Sjovall K, Stas M. Improving outcomes of short peripheral vascular access in oncology and chemotherapy administration. J Vascular Access. 2017 Mar 21;18(2):89-96

24 (Department of Health AU, PIVC Guideline) https://www.health.qld.gov.au/__data/assets/pdf_file/0025/444490/icare-pivc-guideline.pdf

25 Fabrizio et al 2011, Standard-length cateter vs long catheters in ultrasound-guided peripheral vein cannulation, American Journal of Emergency Medicine (2012) 30, 712–716