Riskfaktorer och prevention

Produktsnabbsökning

Välj en kategori eller underkategori

 Vem löper risk?

Människor:

  • Med högt kolesterolvärde.
  • Som har diabetes.
  • Som röker.
  • Har högt blodtryck.
  • Är överviktiga.
  • Som har kranskärlssjukdom i familjen löper större risk att utveckla ateroskleros i kranskärlen.
  • Stigande ålder ökar risken för kranskärlssjukdom.
  • Hos kvinnor har även klimakteriestatus betydelse.

 

Behandlingsalternativ

De vanligaste behandlingsalternativen

Kranskärlssjukdom kan behandlas med en kombination av livsstilsförändringar, motion, kost och medicinsk behandling. Den behandlingsstrategi din behandling läkaren rekommenderar beror på kranskärlsförträngningarnas antal, svårighet och lokalisering. Nitroglycerin ges ofta för att lindra bröstsmärta på grund av förträngningar men påverkar inte i sig självt förträngningen i kranskärlet. Den medicinska behandlingen kan bestå av läkemedel, ballongvidgning, med eller utan stentimplantation, eller bypassoperation. För att komma fram till vilken behandling som är bäst för dig och för att förstå alternativen fullt ut, bör du diskutera fördelarna och riskerna med varje behandling tillsammans med din läkare.

Medicinering

Den konventionella behandlingen inbegriper ett antal läkemedel som kan bidra till att lindra symtomen på kranskärlssjukdom. De vanligaste är acetylsalicylsyra (ASA), nitroglycerin, betablockerare och kalciumkanalblockerare. 

Bypassoperation (CABG)

Bypassoperation (CABG, coronary artery bypass grafting) är en öppen hjärtoperation vid vilken blodflödet leds förbi ett eller flera tilltäppta kranskärl. Patienten ges narkos och är inte vaken under operationen. Normalt ligger man kvar i 5-6 dagar på sjukhuset. 

Ballongvidgning (PCI)

Ballongvidgning – som också kallas Perkutan Coronar Intervention, förkortat PCI, är ett ingrepp vid vilket en mycket liten ballong förs in till förträngningen där den expanderas så att placket pressas mot kärlväggen. Därmed kan blodet flöda friare genom kärlet. Normalt ligger patienten kvar på sjukhuset över natten. 

PCI med stent

Efter ballongvidgningen kan en stent placeras i kranskärlet för att bidra till säkerställa att blodet fortsätter att flöda fritt genom kärlet och för att minska risken för att plack täpper till kärlet igen.

Ordlista

Ordlista

Inom medicinen är en sjukdom asymtomatisk om patienten inte upplever några märkbara symtom. Asymtomatiska sjukdomar kanske inte upptäcks förrän patienten genomgår läkarundersökning. Vissa sjukdomar är asymtomatiska under anmärkningsvärt lång tid.

Inom patologin är ett aterom en ansamling och svullnad i artärväggarna som består av celler eller cellrester som innehåller lipider (kolesterol och fettsyror), kalcium och varierande mängd bindväv. När ateromata föreligger i hjärtat eller kranskärlen kallas de vanligen för ateromatösa plack (se plack).

Ateroskleros är en sjukdom som påverkar de arteriella blodkärlen. Det är ett kroniskt inflammatoriskt svar i artärernas väggar och kallas ofta ”åderförkalkning”. Orsaken till ateroskleros är att det har bildats många plack i artärerna. Dessa plack leder till att blodflödet till hjärtat minskar och därmed får hjärtat mindre syre och näring. Det kan orsaka kärlkramp eller en hjärtattack.

Ballongvidgning (även kallat perkutan coronar intervention, PCI eller perkutan transluminal koronar angioplastik, PTCA) är en terapeutisk metod att behandla de stenotiska (förträngda) kranskärlen vid kranskärlssjukdom. ballongvidgning är mekanisk vidgning av ett förträngt eller helt tilltäppt blodkärl. Dessa förträngningar orsakas ofta av ateroskleros. Ordet är en sammansättning av de grekiska orden aggeios som betyder "kärl" och plastos som betyder "formad" eller "gjuten". ballongvidgning utförs typiskt med en minimalt invasiv eller perkutan metod.

Bypassoperation är ett kirurgiskt ingrepp som utförs för att lindra kärlkramp och minska risken för dödsfall på grund av kranskärlssjukdom. Artärer eller vener från ett annat ställe i patientens kropp transplanteras till kranskärlen för att leda blodet förbi en aterosklerotisk förträngning och förbättra blodförsörjningen till den koronara cirkulation som försörjer myokardiet (hjärtmuskeln).

Cirkulationssystemet är oerhört viktigt för livets upprätthållande. Det ansvarar för transporten av syre och näringsämnen till alla celler, bortförseln av koldioxid och avfallsprodukter, upprätthållandet av ett optimalt pH och rörligheten hos immunsystemets kemiska ämnen, proteiner och celler. De två vanligaste dödsorsakerna i industriländerna, hjärtinfarkt och stroke, kan båda två vara ett direkt resultat av att ett artärsystem under många år har försämrats långsamt (se ateroskleros).

Datortomografi eller skiktrönrgen är en medicinsk avbildningsmetod som använder tomografi. Digital geometribearbetning används för att skapa en tredimensionell bild av ett objekts insida på basis av många seriella, tvådimensionella röntgenbilder tagna kring en rotationsaxel. Ordet ”tomografi” kommer från grekiskans tomos (skivor) och graphein (att skriva).

Ett elektrokardiogram, eller EKG, är en kurva som framställs av en elektrokardiograf, som registrerar hjärtats elektriska aktivitet över tid. Namnet består av tre led; elektro, därför att den har att göra med elektronik, kardio, grekiska för hjärta, och gram, en grekisk rot som betyder ”att skriva”.

Hjärtinfarkt kallas mer allmänt för hjärtattack och är ett medicinskt tillstånd som uppträder när blodförsörjningen till ett område i hjärtat avbryts, oftast på grund av att ett svagt plack har brustit. Den ischemi, eller syrebrist, som uppstår leder till att hjärtvävnaden skadas eller dör. Hjärtinfarkt är ett akut tillstånd som orsakar dödsfall hos både män och kvinnor världen över.

Hyperplasi är en allmän term som avser cellernas proliferation i ett organ, kärl eller vävnad utöver det som normalt ses hos t.ex. celler som ständigt delar sig.

Ett rör som förs in i ett kärl och genom vilket andra instrument kan föras in i kärlet (t.ex. en ballongkateter).

Inom medicinen är ischemi (grekiskans ”isch-” är begränsning, ”hema” är blod) försämrad blodförsörjning, vanligen på grund av faktorer i blodkärlen, som leder till skada eller dysfunktion hos vävnaden.

Inom medicinen är en kateter ett rör som kan föras in i en kroppshålighet, en gång eller ett kärl. Katetrar gör det möjligt att dränera eller injicera vätskor och att föra in kirurgiska instrument. Processen att föra in en kateter kallas kateterisering. En ballongkateter är en slags "mjuk” kateter med en expanderbar ”ballong” i spetsen som används för att vidga trånga öppningar eller passager i kroppen. Den oexpanderade ballongkatetern förs in på plats, varefter den expanderas så att öppningen/passagen vidgas. Därefter töms den igen så att den kan dras ut.

Röntgenkontrastmedel (eller bara kontrastmedel) är föreningar som används för att göra det lättare att se inre kroppsstrukturer på röntgenbilder.

Arteriella blodkärl som försörjer hjärtmuskeln med blod.

Kranskärlssjukdom kallas också koronar hjärtsjukdom (CHD) eller ateroskleros, och är slutresultatet av ansamlingen av ateromatösa plack i väggarna på de artärer som försörjer myokardiet (hjärtmuskeln) med syre och näring. Det minskade blodflödet kan orsaka kärlkramp eller hjärtattack.

Kärlkramp är bröstsmärta på grund av blodbrist, och därmed syrebrist, i hjärtmuskeln, vanligen på grund av förträngningar eller spasmer i kranskärlen. Kranskärlssjukdom, huvudorsaken till kärlkramp, beror på ateroskleros i kranskärlen.

En lesion är skadad vävnad på eller i en organism, vanligen på grund av sjukdom eller trauma. Lesion kommer från det latinska order laesio som betyder skada.

Ett lumen är ett hålrum i rörstrukturer. I samband med kärl beskriver det blodkärlets hålrum.

Magnetisk resonanstomografi (MR) används främst vid medicinsk avbildning för att visualisera strukturer och funktioner i kroppen: MR ger detaljerade bilder av kroppen i alla plan och ger mycket bättre mjukvävnadskontrast än datortomografi vilket gör metoden särskilt användbar inom neurologisk, muskuloskeletal, kardiovaskulär och onkologisk avbildning. Till skillnad från datortomografi använder MR ingen joniserande strålning utan ett kraftfullt magnetfält som riktar magnetiseringen av väteatomer i kroppen. Radiovågor används systematiskt till att ändra magnetiseringens riktning, vilket gör att väteatomerna producerar ett roterande magnetfält som kan detekteras av skannern. Denna signal kan manipuleras av flera magnetfällt så att tillräckligt med information samlas för att rekonstruera en bild av kroppen.

Medicinering är tillförsel av läkemedel för att förebygga eller bota sjukdom eller lindra smärta.

Perkutan avser medicinska procedurer där åtkomst till invärtes organ eller vävnader skapas´genom nålpunktion av huden, istället för en "öppen" metod, vid vilken invärtes organ eller vävnader exponeras. Den perkutana metoden används vanligen vid kärlingrepp. Detta innebär att tillgången till ett kärl skapas med en nålförsedd kateter varefter en ledare förs in ikärlet genom nålen. Över ledaren kan sedan katetrar föras in i blodkärlet. Denna teknik kallas modifierad Seldinger-teknik.

Plack är en ansamling eller avlagring av kolesterol, fett, kalcium och kollagen i ett kranskärl som leder till att förträngningar skapas i kärlet (även aterom eller ateromatöst plack).

Restenos betyder bokstavligt en stenos (förträngning) som återkommer. Vanligen handlar det om en restenos i en artär eller annat blodkärl som har ”vidgats”. Denna term används inom alla grenar av medicinen som ofta behandlar stenotiska lesioner (t.ex. interventionell kardiologi efter PCI).

En riskfaktor är en variabel som är associerad med en ökad risk för sjukdom eller infektion. Riskfaktorer utvärderas genom att man jämför risken för de som exponeras för den potentiella riskfaktorn med risken för de som inte exponeras, dvs. antalet personer om upplever händelsen divideras med antalet personer som exponeras för riskfaktorn.

En röntgenstråle är ett slags elektromagnetisk strålning. Röntgenstrålar är längre än gammastrålar men kortare än ultravioletta strålar. Röntgenstrålning används främst vid diagnostisk röntgen och kristallografi. Den är en form av joniserande strålning och kan därför vara farlig. Namnet kommer från en av de första som undersökte röntgenstrålning, Wilhelm Conrad Röntgen.

Fluoroskopi eller röntgengenomlysning är en avbildningsteknik som ofta används av läkare för att få realtidsbilder av invärtes strukturer med användning av en röntgenutrustning. I dess enklaste form består det av en röntgenkälla och en fluorescerande skärm mellan vilka patienten placeras.

Seldingerteknik är en medicinsk metod att skaffa en säker åtkomst till blodkärl och andra hålorgan. Den är uppkallad efter dr Sven-Ivar Seldinger (1921-1998), en svensk röntgenläkare från Mora, Dalarna, som införde metoden 1953.

En stenos är en abnorm förträngning av ett blodkärl eller annan rörstruktur.

Inom medicinen är en stent ett rörformigt metallnät som förs in i en naturlig kanal i kroppen för att förhindra eller motverka en sjukdomsinducerad lokal flödeskonstriktion. Den typ av stentning som är mest känd är implantation av en naken metallstent, en läkemedelsavgivande stent eller ibland en täckt stent i ett kranskärl. En läkemedelsavgivande stent är en koronar stent (stödjande struktur) som långsamt avger läkemedel för att hämma cellproliferation.

Ett symtom är en manifestation av en sjukdom, som visar sjukdomens art, och som patienten märker av.

Inom medicinen är en sjukdom symtomatisk när den är i ett stadium då patienten upplever symtom.

En tromb, eller en blodpropp, är slutprodukten i hemostasens koagulationskaskad. Den bildas genom aggregation av trombocyter som bildar en trombocytpropp, och aktiveringen av det humorala koagulationssystemet (dvs. koagulationsfaktorer).

Trombocyter, eller blodplättar, är de blodkroppar som cirkulerar i blodet och som deltar i cellmekanismerna för primär hemostas som leder till bildning av blodproppar (eller tromber).

Trombos är bildningen av en blodpropp, eller en tromb, i ett blodkärl, vilken leder till att blodflödet hindras.

Har du frågor eller vill beställa?

B. Braun Medical AB
Svärdvägen 21
182 33 Danderyd
Sverige