Vi hittade inga resultat. Försök igen med ett annat ord.
Innehåll
Du har loggat ut.
Urinretention
Oförmågan att tömma blåsan helt kallas urinretention, det kännetecknas av ett nedsatt urinflöde, ansträngning vid miktion och en känsla eller oro av ofullständig tömning. Det innebär en fördröjning mellan att försöka urinera och att faktiskt börja kissa. En effektiv lösning kan vara den intermittenta urinkateteriseringen, utförd av dig själv, en sjuksköterska eller en anhörig. Denna procedur gör det möjligt att tömma urinblåsan och därmed hjälpa till att skydda njurarna från skador.
Intermittent kateterisering anses vara en effektiv och säker metod som kan erbjuda patienter självständighet och kan förbättra deras livskvalitet. Under de senaste åren har ren intermittent kateterisering (RIK) blivit den rekommenderade behandlingen för patienter med neurogen blåsdysfunktion, som lider av sjukdomar som paraplegi, ryggmärgsbråck eller multipel skleros.
Den största fördelen med RIK är att du kan tömma blåsan flera gånger om dagen med hjälp av en kateter. Denna procedur skyddar njurarna och minskar risken för att din blåsa blir för full vilket kan leda till uttöjning. Dessutom kan kateterisering förebygga urinvägsinfektioner om det utförs på rätt sätt eftersom urinblåsan töms effektivt och töms helt.[1,2]
Intermittent självkateterisering är en möjlig lösning för många personer som drabbas av urinvägsstörningar orsakade av neurologisk sjukdom. Var medveten om att intermittent självkateterisering endast bör utföras efter medicinsk rådgivning och i enlighet med givna instruktioner.
Katetern förs in genom urinröret för att tömma blåsan. Katetern tas bort omedelbart efter en fullständig dränering av blåsan. För varje kateterisering måste en ny kateter användas.[3]
Självkateterisering kan ge bättre kontroll över urinblåsan och öka självförtroende att bli oberoende av familj- och sjukvård. Dessutom kan kateterisering förebygga urinvägsinfektioner om det utförs på rätt sätt, eftersom urinblåsan töms effektivt och töms helt.
Alla är olika. Du bör diskutera med din vårdpersonal dina individuella behov och vanor, vilka tider på dygnet du ska kateterisera och hur allt bäst passar in i din livsstil.
Barn med neurogen blåsdysfunktion kan kateteriseras av sina föräldrar eller en professionell vårdtjänst innan de påbörjar självkateterisering på egen hand. När barnen fortfarande är små måste föräldrarna noggrant utbildas i RIK av sjukvårdspersonal. När barnen kan börja självkateterisera på egen hand beror på deras egna utveckling och självförtroende. Hos spädbarn och små barn används vanligtvis katetrar med 2,0 - 2,7 mm diameter (Ch06 - Ch08).