Cancel
OK

Du har loggat ut.

Hej !
chevron_right Min profil
chevron_right Till översikten i My B. Braun
Logga ut
Kontakt

Förebyggande åtgärder och behandling

Venösa och arteriella bensår

Cirka 80 procent av svårläkta sår på underbenet beror på kronisk venös insufficiens, medan orsaken i 5-10 procent av fallen är arteriell. Andra orsaker, som t ex neuropatiska sår, står för den återstående procentandelen. [1] Bensår drabbar runt 1 av 1 000 personer i Europa [2] och är vanligare hos äldre: Genomsnittsåldern för personer med venösa bensår är cirka 73,5 år. [3]

Välkommen till vår information för hälso- och sjukvårdspersonal

Här hittar du information om produkter och tjänster för dig som arbetar inom vården.



Arbetar du inom ett vårdyrke?

Bekräfta Ja, jag arbetar inom hälso- och sjukvården. Avbryt Nej, jag arbetar inte inom hälso- och sjukvården.

Venösa bensår

Venösa bensår orsakas av venös insufficiens på grund av klaffskador, som leder till hypertoni, retrogradt blodflöde och/eller blockering i vadvenerna. Allt detta kan leda till dermatologiska och vaskulära komplikationer.

Venösa bensår kan vara smärtfria, men också mycket smärtsamma. De kan också bli infekterade. Det finns ofta en inflammation (dermatit) runt det infekterade venösa bensåret. [4]

  • egen historik gällande venösa bensår
  • djup ventrombos och/eller åderbråck i anamnesen
  • hög ålder
  • venösa sjukdomar i familjen

Förebyggande åtgärder samt intensivbehandling är viktigt vid venösa bensår, särskilt med en utmanande återfallsfrekvens på upp till 17 procent inom ett år. Därför har många riktlinjer tagits fram, men tyvärr går vissa åsikter isär. Trots detta har man i de flesta fall kunnat nå konsensus:

 

  • Välj ett multidisciplinärt tillvägagångssätt och involvera expertis från kärlkirurger, angiologer, primärvårdsläkare och sjuksköterskor.
  • Ta en detaljerad anamnes och gör en omfattande kroppsundersökning.
  • Använd kompressionterapi, ytbehandlingar, förband och antimikrobiella medel. [5,6,7]

Referenser

1. Situm M, Kolić M, Redzepi G, Antolić S. Kronicne rane kao javnozdravstveni problem [Chronic wounds as a public health problem]. Acta Med Croatica. 2014 Oct;68 Suppl 15-7. Croatian. PMID 25326983.

2. Petherick ES, Pickett KE, Cullum NA. Can different primary care databases produce comparable estimates of burden of disease: results of a study exploring venous leg ulceration. Fam Pract. 2015 Aug;32(4):374-80. doi: 10.1093/fampra/cmv013. Epub 2015 May 1. PMID: 25934977; PMCID: PMC5942540.

3. Urwin S, Dumville JC, Sutton M, Cullum N. Health service costs of treating venous leg ulcers in the UK: evidence from a cross-sectional survey based in the north west of England. BMJ Open. 2022 Jan 6;12(1):e056790. doi: 10.1136/bmjopen-2021-056790. PMID: 34992123; PMCID: PMC8739075.

4. Robles-Tenorio A, Lev-Tov H, Ocampo-Candiani J. Venous Leg Ulcer. 2022 Sep 18. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan–. PMID: 33620871

5. Tan MKH, Luo R, Onida S, Maccatrozzo S, Davies AH. Venous Leg Ulcer Clinical Practice Guidelines: What is AGREEd? Eur J Vasc Endovasc Surg. 2019 Jan;57(1):121-129. doi: 10.1016/j.ejvs.2018.08.043. Epub 2018 Oct 2. PMID: 30287207.

6. Gohel MS, Taylor M, Earnshaw JJ, Heather BP, Poskitt KR, Whyman MR. Risk factors for delayed healing and recurrence of chronic venous leg ulcers--an analysis of 1324 legs. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2005 Jan;29(1):74-7. doi: 10.1016/j.ejvs.2004.10.002. PMID: 15570275.

7. Maccatrozzo S, Onida S, Davies AH. Guidelines on venous ulceration: A mess. Phlebology. 2017 Jul;32(6):369-370. doi: 10.1177/0268355516657686. Epub 2016 Jun 30. PMID: 27364908.01312.