Defekter i sterila engångspackskynken upptäcks inte alltid

Infektioner på operationsstället (SSI), den vanligaste typen av vårdrelaterade infektioner (HAI), är kända för att uppträda upp till 30 dagar efter operationen och påverkar antingen snittet eller djupvävnaden på operationsstället.

Infektion under operation

Ungefär 10 procent av patienterna som opereras i låg- och medelinkomstländer (LMIC) får postoperativa infektioner. ^{[1], [2]} Denna oönskade effekt kan vara ett betydande kliniskt problem eftersom postoperativa infektioner dramatiskt ökar de direkta och indirekta behandlingskostnaderna och minskar den hälsorelaterade livskvaliteten. ^[2] Många patientrelaterade och ingreppsrelaterade faktorer är kända för att påverka risken för postoperativa infektioner.

Rollen av kirurgiska flergångsinstrument

Kirurgiska flergångsinstrument utgör en potentiell väg för överföring av patogener, eftersom de är kontaminerade med blod och mikroorganismer i olika grad efter varje operation. ^[3] Riktlinjer rekommenderar att kirurgiska flergångsinstrument bör steriliseras mellan användningarna. ^{[4], [5], [6]} Därför genomgår dessa instrument en komplex dekontamineringsresa från användning till återanvändning, vilket är en viktig komponent i förebyggandet av sjukhusförvärvade infektioner. Denna process av medicinska instrument omfattar överföring, förrengöring och dekontaminering, förberedelse och underhåll, förpackning, sterilisering och förvaring fram till användning. ^{[4], [5]}

Utmaningar under/efter sterilisering

Metoder för instrumentsterilisering inkluderar ång- och lågtemperatursterilisering. Under processen kan instrumenten antingen packas i engångspackskynke eller placeras i sterilcontainer. ^[7] Ett stort antal instrumentgaller förpackas. Om den sterila barriären skadas av instrumenten eller gallerkorgen måste steriliseringsprocessen upprepas. I genomsnitt resteriliseras 5 procent av dom packade instrumentseten på grund av revor. ^[8] Skadade sterila förpackningar eller våta instrumentset kan orsaka driftstopp och tidspress i operationssalen. Dessutom kan hål i sterilabarriären uppträda odiskriminerat och förbises. I så fall utgör de en allvarlig riskfaktor för postoperativa infektioner.

Upptäckten av hål i sterilbarriären

Det verkar vara svårt att upptäcka hål i sterila engångspackskynken som är mindre än 2 mm. Som Waked et al. fann i en undersökning från 2007 missades defekter med en diameter på 6,7 mm 18 procent av tiden. Samtidigt kunde de bevisa att punktionshål så små som 1,1 mm kunde överföra kontaminanter genom förpackningsmaterialet. ^[9] 2018 upprepade Rashidifard et al. analysen med en större provstorlek och under olika förhållanden. ^[10] Studien omfattade 30 operationspersonal från två olika sjukhus och bestod av operationstekniker, operationssjuksköterskor och patienter inom ortopedisk kirurgi. 9 olika defektstorlekar mellan 0,86 mm och 5,0 mm punkterades i helt sterila engångspackskynken med olika verktyg. Inspektion av den sterilabarriären utfördes genom att packa upp det sterila engångspackskynket, lyfta det till en ljuskälla i operationssalen och identifiera eventuella perforeringar som kan äventyra steriliteten. Studiegruppen bekräftade resultaten från 2007; hål med en diameter på 2,5 mm upptäcktes oftare än hål med en diameter på 2 mm.

När man tittade på de olika parametrarna fanns det ingen skillnad i detektionsnoggrannhet mellan användning av en operationssalslampa eller omgivande belysning. Inspektörens erfarenhetsnivå (0-9 år, 10-20 år eller >20 år) förändrade inte detektionsresultaten signifikant. Studiegruppen dokumenterade inte heller något samband mellan inspektionstid och detektionsnoggrannhet. I alla situationer upptäcktes inte defekter med en diameter på ≤ 2 mm på ett tillförlitligt sätt (figur 1). Ytterligare forskning bör bedöma och fastställa den kontamineringsnivå som kan förväntas genom små hål som i allmänhet är osynliga för ögat. Både upptäckta och oupptäckta hål utgör ett stort problem för alla sjukhus när det gäller patientsäkerhet, tidsåtgång och stress i operationssalen, och slutligen sjukhusets rykte.

Övervinna hinder för en effektiv steriliseringsprocess

Att öka antalet lager av sterila engångspackskynken verkar inte åtgärda problemet tillräckligt. Webster et al. rapporterade 2005 att dubbelförpackade sterila instrumentförpackningar ökade kostnaderna och inte minskade risken för kontaminering av brickor. ^[11] Andra alternativ för att optimera processen inkluderar mer detaljerad utbildning för att upptäcka skadade förpackningar, modifierad förpackning eller ett alternativt alternativ för sterilisering som återanvändbara sterilcontainrar. Trots högre investeringskostnader kommer sterilcontainrarna vid en viss tidpunkt att fånga upp de mjuka förpackningarna på grund av lägre driftskostnader, vilket en nyligen publicerad analys visade: Även under en mängd olika scenarier är en sterilcontainer det mest kostnadseffektiva alternativet jämfört med ”packsynke i ett lager” och ”dubbelt packskynke”. ^[12] Tack vare möjligheten till ej detekterbara hål i packskynken är sterilcontainern ett tillförlitligt alternativ med mindre avfall och ekonomiska fördelar. Målet är att definiera en effektiv och tillförlitlig process som bidrar till konsekvent patientvård, smidiga processer i operationssalen utan avbrott och extra stress och som undviker onödig rengöring och desinfektion av instrument.

Läs mer om det här